Under coronapandemin kommer mäns våld mot kvinnor och barn samt våld i nära relationer sannolikt att öka. Därför har regeringen beslutat att fördela 100 miljoner i statsbidrag till riksorganisationer eller organisationer som bedriver verksamhet som är av nationellt intresse inom områdena barn i utsatthet, våldsutsatta kvinnor, barn och hbtq-personer, våld i nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Flera av de jourer som inte är medlemmar i någon av de två riksorganisationerna för kvinno- och tjejjourer, Roks och Unizon, finner det djupt problematiskt att statsbidraget i första hand delas ut till riksorganisationer. Detta då det är de lokala jourerna som kommer möta det ökade och eventuellt förändrade behovet av stöd. Vidare behöver lokala jourer som inte är medlemmar i en riksorganisation uppvisa särskilda skäl till varför föreningen bör tilldelas pengar. Det finns alltså en möjlighet att de fristående jourerna inte får ta del av statsbidraget. Vi har sammanställt fyra huvudsakliga problemområden:

JOURERNA BEDRIVER STÖD – INTE RIKSORGANISATIONERNA
I regeringens förordning om statsbidraget står att ”Bidragsmottagaren f_år_ _samordna insatser inom organisationen så att medel kommer regionala och lokala verksamheter till del.” Detta tolkar vi som att det inte är säkert att organisationsbidraget kommer jourerna till gagn i den utsträckning det bör. Riksorganisationerna bedriver inte stödverksamhet, det gör de lokala jourerna, och det är där stödet behöver förstärkas.

OSÄKERT FÖR FRISTÅENDE JOURER
De jourer som inte tillhör någon riksorganisation behöver uppvisa särskilda skäl för att kunna tilldelas statsbidrag. Dessa särskilda skäl prövas sedan av utredare. Geografiskt område kan vara ett sådant skäl. I praktiken kan det innebära att en lokal jour kan gå miste om bidraget för att de inte tillhör en riksorganisation, och för att liknande stöd bedöms finnas inom samma geografiska område.

STÖD TILL HBTQ-PERSONER?
Då de flesta jourer som uttryckligen inkluderar transpersoner i sin målgrupp inte är medlemmar i någon riksorganisation blir det svårt att hävda att statsbidraget ska ges till verksamheter som bedriver verksamhet riktad till våldsutsatta hbtq-personer. Transpersoner är särskilt utsatta för våld, och unga transpersoner kommer med stor sannolikhet ha ett stort behov under och efter pandemin.

KORTSIKTIGT STÖD
Det är undermåligt att jourer återigen ges cirka 5 månader för att använda statsbidraget, särskilt i en kris som denna. De flesta är överens om att den stora ”puckeln” för jourerna troligtvis blir när pandemin lägger sig och livet börjar återgå till det normala, när våldsutsatta har möjlighet att söka stöd igen. Möjligtvis kan bidraget spenderas på att tillgängliggöra verksamheten digitalt, vilket såklart är bra, men att förstärka verksamheten med anställd personal under ett fåtal månader blir verkningslöst när vi inte ens vet när antalet stödsökande kommer öka. Risken är att det förstärkta stöd som implementeras under hösten 2020 inte längre finns kvar när det behövs som mest.

Från flera håll applåderas de ”100 miljonerna” regeringen fördelar, men i själva verket är det dryga 49 miljoner som ska tilldelas våldsområdet, och bidraget ska i första hand tillfalla riksorganisationerna. De fristående jourerna vill uppmärksamma vad villkoren för detta statsbidrag innebär för kvinno- tjej- och transjourerna i praktiken, särskilt för de jourer som inte tillhör en riksorganisation. Vi kan inte göra bestående, hållbara förändringar i verksamheten för att möta ett ökat eller förändrat stödbehov under några månader när alla pengar måste ha spenderats innan årsskiftet. Det här är ett gammalt problem som ideella kvinno, tjej- och transjourer årligen behöver hantera, men som blir särskilt påtagligt i kristider som denna. Det är vidare de ideella jourerna som arbetar i frontlinjen, som möter kvinnor, tjejer, transpersoner och barn, som utför stöd- och skyddsarbetet, och därför borde det vara självklart att ekonomiska medel som syftar till att förstärka stödverksamheter tillfaller de lokala jourerna. På grund av de faktorer vi listat ovan riskerar regeringens 100 (eller 49) miljoner att inte bidra till att ideella organisationer kan förstärka eller utveckla sitt stöd till våldsutsatta.

Trans- och tjejjouren i Malmö
Indra queer- trans- och tjejjour
Tjejjouren Väst
Uppsala Kvinnojour
Uppsala tjej- och transjour
Stjärnjouren
Tjejjouren i Lund
Helsingborgs tjej- och transjour