Genusbaserat våld – mer än mäns våld mot kvinnor
Konservativa krafter, pandemi och ökat genusbaserat våld drabbar våldsutsatta hårt. Extra hårt drabbas hbtqi+-personer som ofta utesluts ur samtalen om genusbaserat våld vilket skadar en redan sårbar målgrupp.
Vi har under de senaste åren av pandemi och ökade konflikter sett en ökning av genusbaserat våld runt om i världen. Roe vs Wade i USA, där rätten till trygga aborter inte längre är grundlagsskyddad, har redan fått ringar på vattnet och vi ser att allt mer konservativa diskussioner där stater vill kontrollera kroppar på olika sätt blir grövre. Även i Sverige pågår en samhällsdebatt om kontrollen av vissa kroppar, vi ser det tydligast i frågan om vilken kropp som har rätt till vilken typ av vård, som abort och transvård. Men vi ser det även i Tidöavtalet som vill kategorisera vilka kroppar som kan strosa fritt på gatan och vilka som kommer bli visiterade om de gör det.
Vi på Indra Queer-, Trans- och tjejjour arbetar för att minska utsatthet hos unga queera, transpersoner och tjejer. Detta gör vi på flera olika sätt, dels genom direkt stöd till målgruppen genom anonyma chattar, telefonsamtal och mail, dels genom samtalsgrupper och skolbesök samt genom opinion där vi lyfter målgruppens röster och erfarenheter.
I samtalet om genusbaserat våld utesluts ofta hbtqi+ personer och vi ser hur det skadar en redan sårbar grupp. Genusbaserat våld kan ha många olika uttryck, även om det som oftast pratas om är våld mot kvinnor i nära relationer. Däremot innefattar genusbaserat våld även indirekt våld som statligt våld, såsom när en stat inskränker på rätten att bestämma över sin egen kropp, eller när ens familj eller community exkluderar en på grund av sin könsidentitet eller sexuella läggning. Det är även viktigt att belysa att den stereotypa bild om att våld i nära relationer enbart pågår i heterorelationer med enbart ciskvinnor som våldsutsatta och cismän som våldsutövare är en skadlig uppfattning av flera anledningar men som bland annat osynliggör de som utsätts för våld i andra typer av relationer.
Hbtqi+ personer kontrolleras, utesluts ur samhället och familjer, och utsätts för våld i mycket högre grad än cis och/eller hetero personer. Därför blir tröskeln ännu högre för hbtqi+ personer som utsätts för genusbaserat våld att kunna söka och få hjälp. Våldsutövare och våldsutsatta kan se ut på många olika sätt och i hbtq-relationer kan våldet ha fler dimensioner, till exempel i hemliga relationer där den som utsätts för våldet inte heller är öppen med sin sexualitet eller att dennes partner, våldsutövaren, inte är det. Då är det svårare att våga söka hjälp. Som bipoc och hbtqi+ person existerar ytterligare hinder för att våga söka och få hjälp då risken att inte bli betrodd är ännu högre eftersom en redan drabbas av rasistiska strukturer som rasifierar och avhumaniserar en.
Och därför behövs jourer, som Indra.
Vi på Indra Queer-, Trans- och Tjejjour arbetar året runt, varje dag, med frågor gällande våld mot hbtqi+personer och tjejer. Genom möjligheten till ett anonymt stöd på de stödsökande barnen och ungas villkor får vi ta del av deras vardag på ett unikt sätt. Vi har samtalet med ungdomen som inte kan komma ut som homosexuell på grund av otryggheten i skolan. Vi har samtalet med barnet som inte vågar lämna hemmet för att pappa kanske slår ihjäl mamma då. Vi har samtalet med ungdomen som slussas mellan olika vårdkontakter och nu inte orkar längre. Vi har samtalet med ditt barn. Med våra barn. När de inte vågar prata med någon annan. Vi ser att barn och ungas psykiska hälsa äventyras av socialt utanförskap och en ökad våldsutsatthet. Vi ser hur barn och unga påverkas av de förlängda vårdköerna och nedstängningar av mottagningar för transvård. Vi ser hur självmordstankar blir allt vanligare i målgruppen, något som i redan utsatta grupper förekommer oftare: Var femte ung hbtqi+ person har någon gång övervägt att ta sitt liv, och var tredje tjej har utsatts för sexuellt våld innan hon fyllt 18.
Det är viktigt att tydliggöra att det går att prata om genusbaserat våld på många fler sätt och från flera olika perspektiv som vi inte får plats att lyfta här, även om de är minst lika viktiga. Vi vill synliggöra att det finns en tydlig trend kring vem som inkluderas i samtal om genusbaserat våld och vem som utesluts. Vi ser hur våld drabbar olika grupper i samhället olika, och vi ser hur olika dessa grupper blir bemötta när de söker hjälp, om de ens har möjlighet att söka hjälp.
Runt om i världen och här i Sverige ser vi hur de rättigheter vi länge kämpat för utmanas med allt mer konservativa, sexistiska och rasistiska medel. Vi på Indra har ett livsviktigt uppdrag i att stötta unga queera, transpersoner och tjejer och vi kommer alltid fortsätta lyfta och inkludera vår målgrupp i flera samtal så att de synliggörs och får den hjälp de har rätt till.
Förkortningar:
Hbtqi+ (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queers, intersexpersoner, med flera)
Bipoc (black, indigenous and people of color)
Text skriven av:
Sissela Kasselbäck, volontär på Indra Queer-, Trans- och tjejjour
Therése Ekengren, verksamhetschef på Indra Queer-, Trans- och tjejjour
Wendela Hilldoff, stödsamordnare på Indra Queer-, Trans- och tjejjour
KÄLLOR : MUCF, BRÅ, FHM, Ungas Relationer, RFSL, JÄMY, Allmänna Barnhuset, Indra queer- trans och tjejjour
Indra Queer Trans & Tjejjour söker en Informatör till den våldspreventiva verksamheten
Om föreningen
Indra Queer Trans & Tjejjour är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som ligger i Sollentuna utanför Stockholm. Föreningens övergripande mål är att tillgodose unga queeras, transpersoners och/eller tjejers behov av stöd, samt verka förebyggande. Vi erbjuder ett anonymiserat stöd via chatt, telefon, mejl, och sociala medier, samt samtalsgrupper och skolbesök lokalt här i kommunen. På arbetsplatsen finns i dagsläget en verksamhetschef, en stödsamordnare, samt ett 30-tal ideella volontärer.
Befattning: Informatör till den våldspreventiva verksamheten
Mål
Föreningens verksamhet syftar till att minska utsatthet hos unga queera, transpersoner och/eller tjejer. Detta gör vi på flera olika sätt; dels genom direkt stöd till målgruppen, dels genom information och opinion där vi lyfter målgruppens röster och erfarenheter. Som Informatör arbetar du med att identifiera och synliggöra vår målgrupps behov lokalt här i Sollentuna kommun.
Om tjänsten
Nu söker vi en person till vår våldspreventiva verksamhet. Du kommer arbeta utåtriktat med frågor som rör våld, normer, identitet och ungas rättigheter. OBS: tjänsten är en deltidstjänst – kanske passar den dig som studerar eller har annan sysselsättning på deltid?
Ansvarsområden
Arbetsuppgifter kan variera men utgörs i huvudsak av att nå ut till målgruppen med ett inkluderande, normkritiskt, intersektionellt och feministiskt bemötande.
Samordning:
- Du samarbetar med andra verksamheter och aktörer i enlighet med föreningens samt målgruppens behov (T.ex. samarbetar du med kommunens fältarbetare, andra jourer i närområdet, fritidspersonal, m.fl.)
- Du arbetar uppsökande i relation till föreningens volontärer och deltar aktivt i gemensamma aktiviteter.
- Du arbetar för ett aktivt ungdomsperspektiv inom föreningens förebyggande arbete.
Informationsspridning:
- Du genomför externa utbildningsinsatser, både för unga samt yrkesverksamma, inom området våld och våldsprevention. (T.ex. föreläser du för vuxna inom området våld i ungas nära relationer, psykisk ohälsa samt HBTQI-kunskap.)
- Du genomför externa informationsinsatser, både för unga samt yrkesverksamma, för en ökad kännedom om vår stödverksamhet. (T.ex. besöker du kommunens alla högstadieskolor och fritidsgårdar.)
- Du deltar vid events och andra sammankomster för målgruppen.
Samverkan:
- Du är i kontakten med våra samarbetspartners sakkunnig i frågor om bland annat barnrätt, HBTQI, & psykisk ohälsa.
- Du säkerställer föreningens närvaro då den behövs i lokala sammanhang, exempelvis i olika samverkansgrupper.
- Du ansvarar för den direkta kontakten med kommunens skolor samt elevhälsoteam.
Kvalifikationer
Vi ser att du som söker:
- Har en påbörjad utbildning i pedagogik, socialt arbete, eller likvärt ämne.
- Är strukturerad samt kan arbeta självständigt.
- Har erfarenhet av föreningsarbete och ideell sektor.
- Har erfarenhet av att leda och/eller arbeta nära ungdomar.
- Det är även kvalificerande om du har erfarenhet av normkritiskt arbete och/eller har egna normbrytande levda erfarenheter.
Villkor
Tjänsten är en visstidsanställning på 6 månader, med eventuell möjlighet till förlängning. Tjänsten är en deltidstjänst på 25%.
På Indra Queer Trans & Tjejjour applicerar vi målstyrt arbete vilket innebär att du har stor frihet vad gäller att planera ditt arbete. Du är beredd på att arbeta under skoltid, kvällar och/eller helger om så krävs. Arbetet är placerat vid föreningens kontor i Sollentuna. Tillträde sker så snart som möjligt eller enligt överenskommelse. Friskvårdsersättning, tjänstepension samt kollektivavtal finns. Du erbjuds även extern handledning av psykolog, samt arbetar nära föreningens verksamhetschef och styrelse.
Om ansökningsprocessen
Sista ansökningsdag är 1 juli. (OBS förlängt!) Skicka din ansökan i form av CV samt personligt brev till rekrytering@indrajour.se och märk gärna ditt mail med ”Informatör”.
Vi kallar till intervju löpande. Vid frågor om tjänsten hör av dig till verksamhetschef Therése Ekengren på therese@indrajour.se.
Läs vår debattartikel i Aftonbladet!
Med anledning av det hårda debattklimatet kring unga transpersoner skriver vi en debattartikel i Aftonbladet där vi lyfter transpersoners egna röster och perspektiv – perspektiv som allt för ofta ignoreras och marginaliseras.
Tack till våra syskonjourer Stjärnjouren och Uppsala Tjej- och Transjourför stöd i skrivprocessen.
Pressmeddelande 17/10 2019
Indra Queer Trans & Tjejjour har den 14 oktober 2019 begärt utträde ur riksförbundet Unizon. Anledningen till utträdet är att Indra som förening och jour inte kan stå bakom delar av Unizons värderingar.
Unizon som riksförbund arbetar utifrån ett jämställdhetsperspektiv och samlar medlemsjourer som inkluderar alla könsidentiteter i detta arbete. Inom riksförbundet har vi, tillsammans med andra tjej-, trans- och ungdomsjourer, länge lyft frågan om synliggörandet av unga tjejer och transpersoners utsatthet och erfarenheter. Det har vi gjort bland annat genom att lägga fram motioner på årsmöten där vi krävt att vår målgrupp synliggörs, ifrågasatt val av föreläsare som tidigare gjort transfobiska uttalanden, samt framfört synpunkter kring verbal exkludering. Under hösten blev vi inbjudna för att träffa Unizons styrelse för att diskutera hur vi kan mötas kring dessa frågor. I ett underlag inför detta möte fick vi ta del av förbundets ståndpunkter och därmed stod det klart att det är omöjligt för oss som transinkluderande jour att fortsätta vara medlem i Unizon.
Uttalandet från Unizon är flersidigt och vi reagerar starkt på dess innehåll. Transpersoners rätt att själva få avgöra sin identitet är och måste alltid förbli okränkbar. I Unizons underlag framgår det att Unizon inte delar denna ståndpunkt, då de formulerar sig såhär kring könsidentitet; ”Finns det en risk att vissa av de många flickor och unga kvinnor som ifrågasätter sin könsidentitet reagerar mot samhällets snäva föreställningar om hur kvinnor ska vara, se ut och bete sig? I så fall skulle det bästa sättet att hjälpa dem vara att förändra deras omgivning, snarare än att förändra deras kroppar.”
Transpersoner och queera är en av samhällets mest utsatta grupper. Ungefär hälften av alla transpersoner har funderat på att ta sitt liv det senaste året. Personer vi möter i vår stödverksamhet vittnar om exempelvis omfattande psykisk ohälsa, hög våldsutsatthet, diskriminering i alla delar av samhället, låg tillit till samhällsinsatser, undermåligt och kunskapslöst bemötande i vården och minoritetsstress. Utsattheten har sin grund i patriarkala strukturer, normer kring kön och könsidentitet – som resulterar i ett återkommande osynliggörande och misstänkliggörande av transpersoner. Även Unizon bidrar till detta misstänkliggörande: ”En fråga som kvarstår är dock vem som ska ha tillträde till könsuppdelade gemensamma intima utrymmen. Om tillträde ska avgöras av juridisk könstillhörighet eller självidentifikation blir det möjligt för män att ta sig in i kvinnors omklädningsrum genom att påstå att de är transkvinnor, vilket skulle göra många kvinnor och flickor obekväma.”
Vi är en förening som arbetar förebyggande och stödjande för både unga tjejer och transpersoner, och menar att detta arbete ska gå hand i hand i jämställdhetsarbetet. På inget sätt försvårar inkluderingsarbete för jämställdhetsarbete. Om något försvårar, är det däremot otillräcklig statistik. När Unizon skriver att ”Unizon ser flera tecken på att arbetet med transinkludering försvårar arbetet med könsuppdelad statistik.” förminskar de indirekt transpersoners utsatthet och levnadsvillkor. Vi delar LSU:s insikt i att aldrig ska en civilsamhällesorganisation ifrågasätta en persons identitet och avsikter. Det språkbruk och det förhållningssätt som Unizon har är direkt skadligt för vår målgrupp. Som queer- trans- och tjejjour behöver vi därför ta avstånd från Unizons problematiska, och felaktiga, uttalanden om könsidentitet och inkludering av transpersoner.
Indra Queer Trans & Tjejjour
Ge ett bidrag!
Bankgiro: 390-0099
