I morse när jag var på gymmet ropade de ut i högtalarna: ”ett meddelande, kvinnlig personal kommer snart in i herrarnas omklädningsrum för städning”, varpå en man tjuter ”WOHOO!”.

Man kan ju såklart tycka att det var lite smålustigt. Meddelandet är tänkt att förvarna då det inte antas vara uppskattat att personal av motsatt kön kommer in i omklädningsrummet. Och så tjuter någon istället till av glädje. Men ändå kom en liten släng av obehagskänsla. Varför tjuter någon till av glädje när en (fullt påklädd) kvinna kommer in till ett rum med ett gäng hel- och halvnakna män? Det är väldigt många kvinnor som tycker att det känns obehagligt att vara omgiven av bara främmande män. För det har vi fått lära oss; det är farligt, vi är i underläge, ”vad som helst kan hända!”

Är män över huvud taget medvetna om det? Tror de att de underlättar för kvinnor när de tjuter och hojtar över en kvinnas närvaro? Vad är det du tror att du ska få ut av det? eller ännu obehagligare; vad tänker du få ut av det? Det här är det som du signalerar när du tjuter till av lycka av att en kvinna skickas in till herrarnas. Hon reduceras från att vara personal som ska in och städa till att bli ett objekt. Precis som visslingar eller ”uppskattande” tjut på gatan, med skillnaden att hon nu ensam ska ge sig in till de nakna männen som brölar. Känns det härligt? Tror du att det känns härligt för henne? Eller tror du att det plötsligt känns lite obehagligt och kanske till och med hotfullt?

Vissa skulle säga att jag totalt överanalyserar det här, och hävda att mannen såklart inte alls tänkte att han skulle förolämpa någon. Men han kanske borde tänka på det?

//Malin